Vem är flykting enligt FN?
Förenta Nationerna, FN, har i 1951 års konvention och 1967 års efterföljande protokoll fastslagit riktlinjer och kriterier för att garantera flyktingar viss rättslig ställning. I FN:s Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning finns information och analys av hur undertecknande stater ska agera för att tillämpa konventionens regler vid handläggning av asylärenden i den nationella rättstillämpningen.
Flykting enligt FN-konventionen från 1951
Enligt Artikel 1A i 1951 års konvention ska termen flykting appliceras på var och en som:
”till följd av händelser (- --) och i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda lands skydd, eller den som, utan att vara medborgare i något land, till följd av händelser som förut sagts befinner sig utanför det land, vari han tidigare haft sin vanliga vistelseort, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att återvända dit.”
Denna paragraf är bindande för svensk lagstiftning eftersom Sverige har valt att underteckna konventionen. Sverige som land har därmed en skyldighet att skydda individer som söker skydd undan välgrundad fruktan för förföljelse i sina hemländer.
Europarådets konvention om flyktingar
Sverige som land har även förbundit sig att följa Europarådets konvention Den Europeiska Konventionen om skydd för de Mänskliga Rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Denna är sedan 1995 inkorporerad i svensk rätt och därmed direkt tillämplig som svensk lag.
Europadomstolen och flyktingfrågan
Sverige som land har i ett tjugotal fall fällts för att ha behandlat enskilda asylärenden i strid mot FN:s tortyrkonvention. Det är fler gånger än något annat land. När ett enskilt asylärende slutligt prövats av Migrationsöverdomstolen och vunnit laga kraft är det möjligt att ansöka om prövning i Europadomstolen.
Under tiden Europadomstolen prövar admissibility-frågan sker en automatisk inhibition av själva utvisningsärendet. Det innebär att den enskilde personen inte kan utvisas till sitt hemland under utredningstiden.